Enkät

Marta Dauliute och Elisabeth Marjanovic Cronvall

Som filmskapare har vi stött på många uttalanden såsom: ”vi arbetar med mångfald”, ”mångfald istället för enfald”, ”mångfald är framtiden” från regeringen, olika makthavare och organisationer inom filmområdet. Ordet är starkt. Mångfald inbegriper demokratiska värden och den allmänna uppfattningen är att man ska värna om den. Samtidigt så upplever vi att vi lever i ett samhälle där det nästan har blivit tabu att prata om klasskillnader och olika människor har olika förutsättningar. I dagens samhälle pratas det ytterst lite om att förändra maktstrukturer och den rörande enigheten kring hur viktigt det är med mångfald får oss att undra om det har blivit ett urvattnat begrepp.

Så återigen: Mångfald är viktigt. Är mångfald viktigt? Varför är mångfald viktigt? Vad är mångfald?

Den 29:e november 2011 skickade vi ut denna enkät till olika makthavare, institutioner och organisationer inom filmområdet för att be dem ge sin definition på begreppet mångfald och beskriva hur de konkret arbetar med det.

Vi publicerar svaren i sin helhet för att du själv skall kunna jämföra och bilda din egen uppfattning om hur det står till med mångfalden efter att du läst alla svar. Vi tror också att det kommer vara ett intressant dokument att kunna återkomma till allt eftersom åren går.

Svenska Filminstituet

Anna Serner - VD

Vad menar du med begreppet mångfald?
Att röster representerar kön, ålder, kulturell bakgrund.

Är mångfald viktigt? Varför?
Naturligtvis eftersom alla är delar i vårt gemensamma samhälle som vi skapar och ansvarar för tillsammans.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Jag har precis tillträtt så jag ar än sp länge bara börjat kartlägga resultat av tidigare insatser.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Räknar, sammanlägger och analyserar.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Mångfald ger högre sammanlagd kvalitet, pga just mångfalden. Men varje enskild berättelse blir inte mer än sin egen.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Inte vad jag vet.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Vet ej.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Vi har en bättre könsfördelning nu men det beror mest på att vi som har en formell makt arbetar aktivt. De med informell makt bidrar inte till ökad mångfald. Det innebär att antalet som får göra film är numera fler kvinnor, men de som ansöker är fortfarande en övervägande majoritet män. Den kulturella mångfalden är i dagsläget inte ens identifierad.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Större dialog i alla led.
Faktiska utbildningsinsatser
Coachinsatser

Cinemateket

Danial Brännström - vikarierande programansvarig

Vad menar du med begreppet mångfald? 
Mångfald för mig är att olika slags berättelser syns och hörs, att det finns plats för många röster.

Är mångfald viktigt?
Ja. Jag är övertygad om att mångfald är en grundläggande del i ett demokratiskt samhälle. Mångfald erbjuder perspektiv, både på en själv och på andra.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Filmutbudet i Sverige är så pass smalt (och då menar jag brett) vilket gör att vi tar detta arbete på största allvar. Vår uppgift är att levandegöra filmhistorien och för oss känns det självklart att levandegöra olika filmhistorier, inte bara den amerikanska eller den svenska. Vi har tagit fram styrdokument för att säkerställa att Cinematekets program uppfyller de krav på mångfald som vi ställt på oss själva. För trots att vi i redaktionen älskar och vill lyfta fram all slags film är vi medvetna om hur lite det krävs för att man ska bli bekväm och välja den enkla vägen.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald? 
Vi stämmer av gentemot vårt styrdokument om vi uppfyllt våra krav.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Jag gillar inte frågan för den antyder att det skulle finnas en motsättning.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
  Ja, det vanligaste tycker jag är att det bara handlar om etnicitet. I en bransch fullständigt dominerad (nu och förr) av vita heterosexuella män handlar mångfald om mer än etnicitet.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Som jag svarat tidigare så är detta en fråga vi jobbar aktivt med, vårt program ska vara differentierat och ge plats till en mångfald av röster, men vi kan naturligtvis bli bättre på det.
Det jag inte är nöjd med är att varje gång jag går in i våra biografer är det ungefär samma människor ur samma grupper som är där. Jag är förstås glad att dessa tar till sig vårt program och nånstans så fantiserar jag om att de blir bättre människor och samhällsmedborgare när de ser Apu-trilogin, men det är klart att det är ett misslyckande att det är så många vi inte når ut till.
  Vi har jobbat mycket de senaste åren på vårt tilltal, försökt vara öppnare, mer inbjudande för att kunna nå ut till alla som är intresserade av film. Tidigare har en del uppfattat vår verksamhet som exklusiv (i ordets sämsta bemärkelse). Den senaste tiden har vi dock märkt att nya grupper börjat besöka oss men vi har ändå långt kvar tills vi är där vi vill vara.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
I produktionsledet känns det i alla fall som det blivit bättre. Jag tycker att jag märker av en medvetenhet hos allt fler att det finns ett problem. En stor förbättring bara det. Att det nu dessutom finns möjligheter att producera film billigt och visa den i betydligt fler fönster än tidigare tycker jag är hoppfullt.
När det gäller visning av film och vilka som får ta del av den på bio är situationen inte lika hoppfull.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Det är klart att om det fanns mer pengar i branschen, om det inte vore ett ekonomiskt vågspel att producera eller ta in film som sticker ut så skulle det finnas en betydligt större mångfald inom filmen.

Regissörsförbundet

Håkan Bjerking - Ordförande

Vad menar du med begreppet mångfald?
Att alla individer i samhället oavsett kön, religion, kulturell bakgrund, sexuell läggning eller ålder äger samma rätt och samma möjligheter att komma ifråga vad gäller möjligheten att uttrycka sig i den konstform som den själv väljer.

Är mångfald viktigt? Varför?
Mångfald är viktigt eftersom dess motsats är enfald. Enögdhet, likriktning, Nord-Korea, diktatur. Mångfald öppnar upp samhället och gör det möjligt och tillgängligt för många fler än de som redan befinner sig i gräddfilen.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för? 
Min morfar är rom och jag har gjort en långfilm där jag berättar vår familjs historia. Jag släpper alltid in assistenter och praktikanter, speciellt från s k problemområden. Jag har arbetat med ett projekt i fr a Göteborgs förorter med f d kriminella ungdomar för att ge dem chansen till ett annat liv.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Vi ställer oss hela tiden frågan om hur vi balanserar ett team sammansättning och jag arbetar kontinuerligt med minoriteter, med människor som inte självklart har en plats. Vi för statistik på hur sammansättningen ser ut.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Det finns olika sätt att mäta kvalitet på. Kvaliteten med att bejaka mångfald är att du ger det skapade fler fasetter, du slipar diamanten vackrare, den får en fina lyster och dess strålar sträcker sig åt alla håll och nr då även de som annars är eller känner sig exkluderade.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Att kvalitet och mångfald är ett motsatsbegrepp. Att de som inte gått den konventionella utbildningen inte har kvaliteter som tillför det skapade på lika viktigt eller viktigare sätt än de som alla gått i samma fotspår.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Jag har tagit in människor i vissa projekt som inte har förstått hur viktigt det är att genomföra och hålla vad de lovat. De projekten har därför inte genomförts och blivit till misslyckanden, men de har varit lärorika även för dem som inte lyckades genomföra dem.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Konventionella berättelser ur mittfåran kommer från de som kommer ur samma Kalles Kaviar-tub.  Mellanfilmer i mellanmjölkens land som ingen vill se, där vita upphovsmän tycker att det är roligt eller lustigt, men vi andra bara står och undrar vad som är så roligt, för oss är det bara tragiskt.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Riktade insatser för de exkluderade grupperna, se på Andrea Östlundhs utmärkta exempel inför den sista Rookiefilmen. Bara kvinnor fick söka och poff var det hur många som helst som sökte. Det kan också gälla andra grupper. Jag som andra generationens invandrare kan känna att jag står mellan två kulturer och har svårt med tillhörigheten, att båda mina föräldrar växte upp på barnhem förstärkte utanförskapet.

Filmhögskolan

Anne-Marie Söhrman Fermelin - Lektor

Vad menar du med begreppet mångfald?
Begreppet mångfald associerar jag med rikedom. En rikedom bestående av mänskliga representanter av olika kön, ålder, etnisk bakgrund, religion, social klass, sexuella läggning, funktionshinder, politiska åsikter, utryck och temperament.

Är mångfald viktigt? Varför?
Mångfald ett självklart kvalitetskriterium. Mångfald är självklart också viktigt ur ett demokratiskt perspektiv.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för? 
Under antagningsprocessen till kandidatutbildningen på Filmhögskolan görs antagningsgruppen hela tiden medvetna om mångfaldsperspektivet. Vi tar in 6 studenter vartannat år av ca 150 sökande. Att bland dessa sökande kunna se hela rikedomen av variationer utifrån endast ansökningshandlingar är omöjligt. De får själv kryssa i vilket kön de tillhör, men när det gäller övriga faktorer är det inte lika lätt att föra statistik. Av de senast sökande var 67% män och 33% kvinnor, men efter en första gallring var det 50/50  i könsfördelning. Tyvärr går det inte att ge samma statistik gällande övrig representation, men mitt intryck är att det är en överrepresentation av vit intellektuell medelklass som söker sig till utbildningen. Här tror jag att man skulle kunna samarbeta mer med konstnärliga förutbildningar vid t.ex. Folkhögskolor, då många av de sökande kommer just från dessa.  Vi skulle behöva ägna både mer tid och mer resurser för att hitta samarbeten och bra exempel på att bredda rekryteringen även med andra konstnärliga högskoleutbildningar.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Under själva utbildningen är givetvis mångfaldsbegreppet viktigt  att hela tiden vara medveten om vid t.ex val av gästlärare, föreläsare, film- och litteraturexempel. Då filmhistorien har haft en så tydlig västerländsk mansdominans  innebär det att vi aktivt måste påminna oss om och jobba ännu hårdare med detta hela tiden. Visst har vi kunnat se vid olika seminarier och moment under utbildningen har det kunnat bli en ensidig representation av t.ex. kön, och då får vi jobba med att rätta till detta vid nästa moment. Detta måste vara ett arbete som pågår medvetet hela tiden. Filmhögskolan  är en organisation med hög medvetenhet, men  riktigt bra verktyg för att säkra mångfalden saknar vi. 

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Mångfald ett självklart kvalitetskriterium. 

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Det finns alltid en risk med att vi inte ser att vi alla äger problemet av brist på mångfald. Och att vi menar olika saker när vi pratar om mångfald.
Ordet mångfald blir lätt ett abstrakt begrepp. Jag tror att det är viktigt att man bryter ner det till den konkreta betydelsen av människor. Människor som genom sina olika egenskaper, förutsättningar, historier tillsammans bildar en rikedom som kan hjälpa oss att bättre förstå världen. 

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Bland vår personal är representationen väldigt homogen bl.a. gällande etniskt ursprung, vilket förstås är något vi behöver arbeta med medvetet för att ändra på. 

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Det finns helt klart tydliga brister inom filmområdet i Sverige gällande mångfaldsperspektivet. Filmen har varit väldigt konservativt och trögt när det gäller detta. 

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Vad vi ska göra åt bristen på mångfald inom filmområdet? Först och främst att prata om det. Medvetandegöra oss själv om det. Arbeta konkret med att bredda rekryteringen av unga människor som vill börja filma. Följa goda exempel som görs inom detta område, och även försöka hitta nya vägar att gå. Det är också väldigt viktigt att vi får se filmer på biografer och i televisionen från flera olika kulturer och ursprung. Att vi i skolorna diskuterar mångfald gällande de filmer som visas m.m.
Det är viktigt att vi vågar vara tjatiga och bli anklagade för att vara politiskt korrekta i arbetet med detta. Det är inte ett arbete eller en förändring som kommer att ske av sig självt, utan behöver göras både medvetet och envetet.

Film i Skåne

Hanna Sohlberg - Konsulent kort- och dokumentärfilm

Vad menar du med begreppet mångfald?
Mångfald står för variation. En variation, i ett samhälle eller social grupp, av uttryck och intryck. Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Mångfald kan rymma ovanstående lags beskrivningar, men beskriver snarare ett önskvärt tillstånd, ett tillstånd där alla hinder är passerade, snarare än ett aktivt agerande i form av främjande eller motverkande. Begreppet mångfald ställer lägre krav än till exempel begreppet rättigheter eller likabehandling och kan användas enklare utan agitation eller närmare definition. Mångfald kan därför användas och används ofta vidlyftigt i vardagliga sammanhang. Varje individ kan tolka vad begreppet innebär för dem, eftersom referensramar, intryck och uttryck varierar för individerna i en social grupp. Detta just på grund av mångfalden och variationen i en social grupp.

Är mångfald viktigt? Varför?
En social grupp eller ett samhälle utan variation lider brist på uttryck och intryck.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Film i Skåne är en aktiv part i framställandet av Näringsliv Skånes och Business region Skånes Likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanen har sin bas i diskrimineringslagen och syftar till att utbilda medarbetare, politiker och individer i beslutsfattande position att tillämpa ett likabehandlingsperspektiv internt och externt inom verksamheterna. Under framställandet utarbetas modeller och redovisningsmetoder för tillämpningen av planen. En genomlysning av respektive organisation krävs för att genomföra planen.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Likabehandlingsplanen(se ovan) ställer krav på en regelbunden redovisning av tillämpandet av ett likabehandlingsperspektiv. En 50/50 policy för jämställdhet för samproduktioner och andra insatser för filmskapare finns även inom organisationen. Specifika satsningar på jämställdhet har gjorts då man vid genomlysningar sett en obalans.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Kvalitetsbegreppet varierar från individ till individ. Om individer i beslutsfattande positioner tillhör samma sociala grupp med små variationer kommer detta spegla deras beslut och visa på en förutbestämd typ av kvalitet. Detta kvalitetsbegrepp speglar inte en annan social grupps syn på kvalitet. En större kvantitet av intryck och uttryck kan vidga kvalitetsbegreppet. Det utökade kvalitetsbegreppet behöver lyftas upp och ta plats bland nu rådande kvalitetsbegrepp.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Mångfald används ofta som synonymt med mångkultur och etnicitet och utesluter därmed andra frågeställningar, individer eller grupper som kan tänkas rymmas inom begreppet.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Organisationen har arbetar mer aktivt med frågor som rör jämställdhet mellan könen än övriga frågeställningar som ryms inom mångfaldsbegreppet. Dessa frågeställningar och variationer behöver lyftas upp och analyseras. Den sociala gruppen på arbetsplatsen är också mycket homogen och rymmer få variationer.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Situationen som rör jämställdhet mellan kön hos filmskapare har belysts väl genom rapporten 00-talets regidebutanter och jämställdheten och dess brister och långsamma framskridande har blivit uppenbara. Forskning och statistik om övriga mångfaldsaspekter behöver framställas för att ge en tydlig lägesbeskrivning. Verksamheterna behöver även granska sig själva.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Diskussioner om ämnet behöver föras och tydliga riktlinjer och målsättningar utformas. Riktande satsningar och resurser krävs för genomförandet.

Oberoende filmares förbund (Off)

Styrelsen

Vad menar du med begreppet mångfald?
Mångfald är motsatsen till enfald och till rädsla. Tyvärr bygger svensk filmbransch till stor del på just enfald och rädsla. Varför ser så många filmer nästan likadana ut? Varför är innehållet ofta så likartat? Utan mångfald tunnas luften ut. Utan mångfald blir vi färre, våra åsikter mindre nyanserade och bilden av värden blir skev. I en värld som däremot präglas av mångfald strävar man efter att alla människor får lika värde och betydelse. Vems berättelse som är viktig är inte given.

Är mångfald viktigt? Varför?
Ja, mångfald är viktigt.
Vi jobbar med film, ett medium med makt att påverka, med makt att ge människor känsla för empati, nya insikter, kunskap och förståelse för varandra. En av mediets styrkor ligger i att det kan återskapa och gestalta människors liv och därmed få sin publik att känna igen sig själva. Både genom att spegla sig i en liknande livssituation och även genom att leva sig in i andra som på ytan har mycket lite gemensamt med en själv. Därför är det viktigt vilka berättelser som berättas, vilka människor som syns på bioduken och vilka människor som sedan får möjlighet att uppleva den värld som skapats.
Mångfald är en förutsättning för en fungerande demokrati, för reflekterande människor i en demokrati. Begreppet behöver kontinuerligt diskuteras. Många använder begreppet idag. Men hur används det?

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Nu senast på presentationen på Filmhuset av vårens långfilmer som går upp på bio. SFI:s vår- och höstpresentation är en tradition som sätter mycket av agendan vad gäller vilka filmer som journalister kommer uppmärksamma under de kommande månaderna. Det var första gången vi var med. Inför presentationen kom vi med idén kring en uppdatering av programmet. Vi ville att det skulle innehålla fler filmer som inte hade en traditionell biografdistributör i ryggen. SFI tyckte detta var en bra idé och vi tog sen med oss filmer från våra medlemmar som distribueras av produktionsbolaget själv.
Det här är en viktig demokratifråga. Vem bestämmer vad som ska visas på bio?
Varje fredag recenseras de filmer som får premiär på bio den kvällen. Frågan är vilka filmer eller bilder som bör få den uppmärksamheten. Att vara med och förändra så att fler filmer utan en traditionell biodistributör i ryggen kan vara med på vårpresentationen var för oss ett sätt att arbeta med mångfald. Det är ett sätt att erbjuda fler bilder till journalisterna att uppmärksamma.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Självfallet är det viktigt att hålla kolla på hur du arbetar med mångfald, och något mätinstrument behöver du. Vi för olika former av statistik. Men vi vill höja ett varningens finger för mätinstrument. Det är missbrukat idag. Alla vill se bra resultat. Hur visar man på ett bra resultat? Man ser till att ställa upp målsättningar som enkelt kan mätas. Sen jobbar man stenhårt mot dessa mål. Det här kan många gånger bli missvisande. Hur mäter man egentligen kultur och långsiktiga resultat av kulturfrågor med enkla mätinstrument? Det är också ett stort problem om mångfaldsfrågan reduceras till statistik. Statistik kan vara ett av många verktyg i arbetet men verklig mångfald bygger på att man kontinuerligt arbetar med underliggande maktstrukturer, och att aldrig nöja sig med att det ser bra ut på pappret.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
För oss i Oberoende Filmares Förbund är mångfald kvalitet. Kvalitet har olika innebörd för olika människor. Det bedöms alltid utifrån en kontext och ökad mångfald ger fler människor chansen uppleva kvalitet.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Begreppet tolkas ofta utifrån enbart kön, ålder och etnicitet. Mångfald har även med klass att göra, det har också att göra med var man bor, hur man mår, vilka förutsättningar man har för att bli den man vill vara.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Vi är ett förbund som samlar de som vill ansluta sig. Vi skulle vilja se att vi fick ännu större spridning vad gäller etnisk bakgrund bland våra medlemmar. Här kan vi arbeta mer aktivt. Det samma måste sägas om klass. Vi har de senaste åren fått många nya medlemmar som arbetar med konstfilm, kortfilm och också längre spelfilm. Traditionellt har vi främst haft dokumentärfilmare som medlemmar, och det här är en spännande utveckling. Men det är också något vi arbetat aktivt för. Det är också roligt att se att fördelningen kvinna/man närmat sig varandra allt mer de senaste åren. Bland de nya medlemmar som tillkommit de två senaste åren är fördelningen helt jämn. Och det är nu andra året i rad som vi har fem kvinnor och tre män i vår styrelse. Vi har också ett delat ordförandeskap mellan en kvinna och en man.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Tolv gubbar förhandlar om ett filmavtal som är fundamentet för svensk filmpolitik. Sorgligt, men sant. Filmavtalet är odemokratiskt och begränsar mångfalden genom att större mediekoncerner och vissa organisationer får diktera villkoren, medan bland annat de som gör film anses oviktiga och lämnas utanför.
All substantiell diskussion om svensk filmpolitik är effektivt låst av nuvarande regering. Kulturministern vägrar delta i debatter och uttalar sig ytterst sparsamt i media. Vi har skickat ett öppet brev till henne med ett antal frågor om filmpolitik, bland annat om hennes vision, men hon vägrar svara. Allt ljus riktas mot Lennart Foss som är utsedd av regeringen att förhandla fram ett filmavtal. Men med honom kan man inte diskutera filmpolitik. Han förhåller sig enbart till de direktiv som han fått av regeringen. Inget annat går att diskutera.
Det är också intressant att titta på vilka som får pengar att göra film för. Också här spelar dolda maktstrukturer in. Till exempel ville SFI nyligen ge mer pengar till långfilmsregissörer som av kvinnor, men ett antal producenter hävdade på fullt allvar att det inte fanns tillräckligt med kompetenta kvinnor. Sedan löser man frågan från regeringens sida med att öronmärka en miljon till unga kvinnor som gör film. Det är ett typiskt mångfaldsplåster. Det ser ut som att man gör något men i grunden är det väldigt lite som förändras. Om man verkligen ville förändra något så kunde man istället ge halva potten till män och halva till kvinnor i tio år. Branschen klarar uppenbart inte av det mångfaldsarbetet på egen hand. Vill man ha mer av samma sorts filmer eller är man beredd satsa på det man inte känner till?

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Börja med att skrota filmavtalet. Det är reaktionärt och hämmar utvecklingen av svensk film. Vi har försökt skänka bort det nuvarande avtalet i en annons på blocket. Ingen tycks vilja ha det. Börja bygga en visionär filmpolitik som utgår från upphovspersonerna och år 2012 vad gäller att producera och distribuera film.
Vi vill ha en filmpolitik som uppmuntrar mångfald såväl bland upphovspersoner som när det gäller format, uttryck och innehåll. Vi söker en tydligare signal om att man från politiskt och statligt håll tar ett kulturpolitiskt ansvar för filmen. Vi arbetar för att fler politiker verkligen intresserar sig för filmen i hela sitt spektrum och inser att filmen är en mycket viktig kulturform i sig.

SF

Jan Bernhardsson - Vd

Vad menar du med begreppet mångfald?
Med mångfald menar vi att det finns ett varierat utbud som tilltalar många.

Är mångfald viktigt? Varför?
Ja, vi vill erbjuda en bredd i vårt utbud för att kunna tillfredsställa skilda smaker hos biobesökarna

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Vi vinnlägger oss om att ha en så bred repertoar som möjligt.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Vi gör regelbundna mätningar bland vår publik för att stämma av hur de uppfattar våra tjänster. Och eftersom mångfald är viktigt i vårt utbud får vi direkt feedback om biobesökarna tycker att vi brister på det området.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
För oss är kvalitet viktigt i det vi gör. Vi tillhandahåller en tjänst som vi tar betalt för och då måste vi leverera kvalitet. Och med större mångfald ökar målgruppen som vill betala för tjänsten.

Förekommer det några misstolkningar av begreppet mångfald? Ge exempel.
Nej det tycker jag inte. Mångfald handlar om att visa filmer som kunder med olika smak gillar. Vi strävar alltid efter att visa de filmer som biobesökarna vill se vilket inte alltid är lika med breda publikfilmer.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Det är ju alltid tråkigt när publiken inte hittar till en del filmer som är värdefulla ur ett mångfaldsperspektiv, men det kan ju ha många orsaker till att man inte väljer att se vissa filmer.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
På filmområdet finns det en stor mångfald. Vi på SF Bio är stolta över att visa både svensk och utländsk film i en rad olika genrer. Vi strävar alltid efter att ge den bästa bioupplevelsen och ge publiken de filmer den vill ha.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
En rörligare distribution, vilket den pågående digitaliseringen också kommer att leda till, samt bättre marknadsföring av vissa filmer som har svårt att nå sin publik.

Film i Väst

Tomas Eskilsson - Vd

Vad menar du med begreppet mångfald?
En mångfald av perspektiv, oavsett om det handlar om olika bakgrund i form av kön eller etnicitet men även sociala bakgrunder bör vägas in i begreppet. Inte bara upphovsmännen skall vara viktiga för att avgöra om en film är bra ur en mångfaldssynpunkt utan även vad det är för berättelse och hur den berättad.

Är mångfald viktigt? Varför?
Det är viktigt ur en demokratisk aspekt, men även ur ett pluralistiskt perspektiv. Vi försöker se till en mångfald sammantaget de filmer som görs i regionen. Man skall inte reducera mångfalden till en rättvisefråga, och med det menar jag rättvisa för individen (upphovsmannen), utan att det är viktigt att ta ansvar för att historierna skall kunna tas emot av en diversifierad publik och förmedla historier som är relevanta för dem.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Vi använder det som ett verktyg i urvalet. Vi arbetar efter tydliga riktlinjer vad det gäller mångfalden. Ett konkret exempel är att inget kön skall vara representerat under 40 % bland de filmer som vi går in i under ett år. Vi mäter både vilka som är upphovsmän men lägger även vikt vid vilken typ av berättelser som berättas (ur vems perspektiv det skildras). Vi prioriterar projekt skildrar samhället som en komplex plats vad det gäller etnicitet och sociala strukturer.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Vi mäter utfallet genom att se till kategorierna: Regissörer, manusförfattare, producenter, filmarbetare och ser vems historia som berättas samt om det finns en tematik som är intressant ur ett mångfaldsperspektiv, både kön och etnicitet tas i beaktning.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
De är inte i konflikt. I år har varit vårt mest framgångsrika år rent konstnärligt och ur ett jämställdhetsperspektiv har vi en fördelning av upphovsmän där vi uppnår våra mål.
Möjligtvis har vi ett problem i att 90 % av de kort- och dokumentärer vi gått in i under 2011 är gjorda av kvinnor av. Å andra sidan så är ju ”bara” 40 % av långfilmerna gjorda av kvinnor.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Jag tror att man tenderar att göra begreppen för endimensionella. Att man väljer att bara se ett individuellt eller bara ett strukturalistiskt perspektiv på en film eller en verksamhet. Att uteslutande vara fixerad vid vem regissören är blir problematiskt. Det finns fler dimensioner att se till.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Vi ligger bra till ur ett fördelningsperspektiv jämfört övrig bransch, men tycker det är ett problem att många av de kvinnliga filmskaparna är medelklass exempelvis. Målen med kön och etnicitet och klass går inte alltid hand i hand och en kan ta över utrymme för de andra. En större och besvärligare fråga är hur vi skildrar människor snarare än vilka som står bakom kameran. Det är inte nödvändigtvis så att människor ser sig själva tydligast och därför är det inte säkert att det fokus som nu ligger på filmernas upphovsmän nödvändigtvis kommer ge oss de mest jämställda filmerna.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Vi tar ju bara emot projekt som valts av producenter så ibland är inte möjligheten att välja på vad som helst, och kvinnor väljer inte nödvändigtvis kvinnor – så även att de flesta producenter som kommer fram nu är kvinnor så är det inte en garant för att det skall bli mer jämställt. Hur produktionsbolagen väljer projekt är svårt att få överblick över. En annan sak vi märker av är att när en producent pitchar in ett projekt med en kvinnlig regissör så gör de ofta det på ett sätt som är mindre övertygat, mer trevande.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Det man måste göra är att ha tydliga mål för de olika verksamheterna, och de målen måste följas upp. Det händer mycket med könsfördelningen nu, men diskussionen om etnicitet verkar ha stannat av. Nu får vi förmodligen ett filmavtal som har en benhård 50/50 regel och det kommer inte nödvändigtvis vara produktivt. Det vore rimligare att se till längre perspektiv (varför skall kvinnor som mest kunna göra 50 % av filmerna?), om det fanns större flexibilitet men med tydligt uppsatta målbild skulle det kunna bli bättre i slutändan. Nu blir det inte möjligt att göra en stark satsning utifrån ett jämställdhetsperspektiv, då man är låst till 50/50.

Konstnärsnämnden

Ann Larsson - Kanslichef

Vad menar ni med begreppet mångfald?
Begreppet mångfald avser ett eftersträvat tillstånd där bakgrundsfaktorer som etnicitet, kön, ålder, klass, funktionshinder, religion och sexuell läggning i olika sammanhang representeras på ett inte uteslutande men så jämlikt och rättvist sätt som möjligt. Genrespridning samt geografisk spridning är två ytterligare kriterier som finns i Konstnärsnämndens bidragsförordning som också är grundläggande för mångfald.
Mångfaldsbegreppet knyts ofta till förhållanden som har med utestängning och diskriminering av olika grupper i samhället att göra och den påverkan detta har på hur dessa grupper, deras behov och legitima intressen synliggörs, deras inflytande och makt.

Är mångfald viktigt? Varför?
Mångfald inom konstlivet är en oundgänglighet för att skapa ett rikare konst- och kulturliv. Inte bara för de individer och grupper som ska synliggöras genom olika mångfaldssatsningar, utan såväl för konstlivet och dess publik. Mångfalden bör ses som en möjlighet att ta del av olika erfarenheter, skapa en öppenhet för nya möten och i vissa fall vidga ett homogent kultursammanhang och snävt samhällsperspektiv. Det är viktigt att bryta den slags segregation som också förekommer inom konst- och kulturlivet. Mångfald handlar om rättvisa resurser, rättvist utrymme och representation. Det är en demokratisk rätt att olika grupper synliggörs i såväl politik som kultur så att de aktivt kan delta i samhällets gestaltning och förändring. Skilda berättelser, erfarenheter och perspektiv måste ha plats i och integreras i ett demokratiskt och progressivt samtida konst, kultur- och samhällsliv, och därmed även formandet av det framtida kulturarvet. Den demografiska förändringen efter Andra världskriget med globaliseringen och den omfattande internationella migrationen måste naturligtvis på ett självklart sätt kunna återspeglas i kultur, politik, arbets- och näringsliv för att alla medborgare ska kunna känna igen sig i och identifiera sig med kultur och samhälle.

Kan ni ge ett konkret exempel på hur ni arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Inom Konstnärsnämndens ansvarsområde ska mångfaldsbegreppet genomsyra alla verksamhetsgrenar. Inom medelstilldelningen (stipendie- och bidragsgivning) tar man särskild hänsyn till sökanden med annan etnisk bakgrund. När det gäller kön, ålder och region sker detta med hänsyn till andelen sökanden, vilket betyder att man jämnar ut eventuella skillnader. Inom myndighetens beslutsorgan och bland kansliets personal finns en mångfaldsrepresentation. Iaspis och Internationella dansprogrammet arbetar uteslutande med ett främjande av internationellt och interkulturellt utbyte. Nästa år kommer även ett Internationellt musikprogram att sjösättas som en treårig försöksverksamhet med liknande syfte, vilket ytterligare kommer att understryka myndighetens koppling till kulturellt utbyte och kulturell mångfald. Även inom analysavdelningen arbetar myndigheten med mångfaldsfrågor. Nyligen har exempelvis ett samarbete med kultursociologen Marita Flisbäck. Konstnärsnämnden ska enligt regleringsbrevet i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.
Kulturpolitiken syftar bland annat till att verka för mångfald vilket bland annat uttrycks i det kulturpolitiska målet att främja internationellt och interkulturellt utbyte (Prop 2009/10:3 Tid för kultur) resulterat i en utredning om konstnärernas jämställdhet som bland annat har refererats till i budgetpropositioner och därmed bidragit till att öka jämställdhet inom musikområdet. Konstnärsnämnden ingick i den grupp av myndigheter och organisationer som hade ett specifikt interkulturellt uppdrag från regeringen under perioden 2008-2010.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Arbetsgrupperna och styrelserna skall integrera ett mångfaldsperspektiv i sitt arbete och sina beslut. Mätinstrumenten för mångfald i bidragsgivningen är primärt inriktade på jämställdhet, ålder och geografisk spridning. För andra aspekter av mångfald görs kvalitativa bedömningar.

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Det finns ingen förutsägbar korrelation mellan mångfald och kvalitet. Däremot kan man se att det finns stora strukturella skillnader vilken tillgång olika grupper får till utbildningar och nätverk och hur både utbildningar och professionell yrkesverksamhet från utlandet bedöms. För att motverka denna strukturella skillnad kan en positiv särbehandling ibland vara befogad.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Det är inte så lyckat att reducera mångfaldsarbetet till enkel kvotering. Mångfald handlar enligt vår bedömning om att tillvarata olika erfarenheter och kulturer och se möjligheterna till hur detta kan berika en verksamhet.

Kan ni ge ett exempel på ett misslyckande inom er verksamhet som har att göra med mångfald?
Inom myndigheten försöker vi hela tiden öka rekryteringen av ledamöter till arbetsgrupper och referensgrupp med annan etnisk bakgrund. Det är inte alltid så lätt eftersom man också behöver ta hänsyn till en rad andra faktorer som genre, region, kön m.m.

Hur skulle ni beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Tydligast speglas etnisk och kulturell mångfald i vår bidragsgivning. Att döma av olika rapporter i stort så är situationen i filmområdet inte tillfredställande och uppenbarligen behöver mer göras. Inom fördelningen av stöd till filmområdet ser Konstnärsnämnden en ständig ökning av ansökningar från upphovspersoner med annan etnisk bakgrund och det återspeglas i de beslut som fattas av arbetsgruppen för teater- dans- och filmkonstnärer. De senaste åren har en rad uppmärksammade kort- och dokumentärfilmer med utomsvenska upphovsmän blivit tilldelade stöd, ofta i tidigt skede och därmed fått möjlighet till ytterligare större finansiering. Som exempel kan nämnas Gerillasonen av David Herdies och Sanyar Adami, De som sa nej av Nima Sarvestani, Det bor en hemmafru i mej av Nur Tutal, Han tror han är bäst av Maria Kuhlberg och Where my heart beats av Khazar Fatemi inom området dokumentärfilm.

Ifall ni anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle ni vilja se?
Vi arbetar aktivt med att se till att Konstnärsnämndens stipendie- och bidragsgivning genomsyras av mångfald och anser att vi därmed gör en liten men viktigt insats för att filmområdet skall förändras.

Stockholms dramatiska högskola

Madeleine Bergh -Vicerektor
PeÅ Holmquist - Professor i dokumentärfilm

Stockholms dramatiska högskola, StDH, bildades 1 januari 2011 genom en sammanslagning av de två konstnärliga högskolorna Teaterhögskolan i Stockholm, TH, och Dramatiska institutet, DI. Eftersom den nya skolan endast funnits i ett år, kommer en del i texten att handla om de före detta skolorna TH och DI.

Vad menar du med begreppet mångfald?
För Stockholms dramatiska högskola, StDH, handlar frågan om mångfald om vem som får chansen att utbilda sig till konstnär/skådespelare/filmare i framtidens Sverige. Vem får genom våra skattemedel uppdraget att utveckla sin kreativitet och berättarlust för att i framtiden kunna roa och oroa oss? Vilka individer lyfter vi fram för att vi tror att de kan bli Sveriges bästa och viktigaste berättare?

Är mångfald viktigt? Varför?
Högskoleverket har i undersökningar, senast för perioden 1999-2004, visat på den snäva rekryteringen till alla de konstnärliga högskolorna. Endast 12% av studenterna hade arbetarbakgrund (mot 24% vid icke-konstnärliga utbildningar) och endast 13% av studenterna hade utländsk bakgrund (mot 16% vid övriga universitet och högskolor).
Kulturen och medierna behöver många olika röster och perspektiv för att samhället ska bli mer demokratiskt. För att konstnärliga produktioner, i form av teater, filmer, radio- och tv-program ska kunna medverka till att vi förstår oss själva och andra på ett djupare sätt och även får oss att ifrågasätta rådande normer och makthierarkier, måste de utövande konstnärerna kunna berätta ur fler synvinklar än de som uttrycks av ett litet homogent skikt i samhället. Det är viktigt att komma bort från fördomsfulla skildringar av de människor och grupper som hittills i liten utsträckning fått komma till tals i medierna.
StDH:s målsättning är att skapa möjligheter och förutsättningar för nya grupper att hitta fram till högskolans utbud av utbildningar och därigenom stärka mångfalden inom de konstnärliga yrken vi utbildar till.

Kan du ge ett konkret exempel på hur du arbetat med mångfald inom området du ansvarar för?
Vårt främsta instrument för att tillgodose behovet av mångfald inom utbildningarna är antagningarna av nya studenter. Vi har därför arbetat mycket med så kallad breddad rekrytering. Högskolans alla antagningsgrupper ska ha kompetens inom mångfaldsområdet, genom egna och/eller externa ledamöter. En jämn könsbalans är också viktig inom antagningsgrupperna.
Många grupper befinner sig långt från våra kulturella centra och saknar ofta tillräckligt självförtroende för att ens våga ansöka till våra utbildningar. Därför är uppsökande verksamhet av största vikt för att sprida kännedom om utbildningarna och också för att stärka ungdomars möjligheter att inte bara skicka in sina ansökningar utan även att kunna klara av de ofta krävande praktiska prov som ingår i antagningsprocessen. För antagningsgrupperna handlar det också i hög grad om att se bortom och förbi de kulturella koder som används inom medierna i dag och se de sökandes individuella potential som kanske uttrycks på mindre konventionella sätt och med ett mindre slipat eller tillrättalagt språk.
Före detta Dramatiska institutet genomförde under flera år terminslånga kurser av förberedande natur för att på olika ställen runt om i Sverige försöka nå nya målgrupper och ge deltagarna möjligheterna att pröva konstnärliga uttryck och få förkunskaper som skulle kunna rusta dem inför antagningsprocessen. De senaste åren har vi genomfört en Baskurs i film i samarbete med Subtopia och Botkyrka kommun. I samband med detta gav högskolan den ideella föreningen Fanzingo i uppdrag att föreslå idéer och strategier för StDH:s arbete med breddad rekrytering. Fanzingo var också med om att utforma ansökningsblanketten till Baskurs i film samt genomföra antagningsprocessen. Föreningen Fanzingo driver ett mediehus i Alby, Botkyrka kommun, söder om Stockholm.
Men det räcker inte med att titta på studenternas efternamn och slå sig till ro med att 20% av dessa namn verkar vara utomeuropeiska. Många av de studenter som studerat vid TH/DI eller i dag studerar vid StDH och som har utomeuropeiska rötter, kommer från välutbildade familjer med akademiska och konstnärliga utbildningar i bagaget. För så kallade invandrarungdomar med arbetarbakgrund är fortfarande en akademisk utbildning ett stort steg och väljer man att utbilda sig över huvud taget är en konstnärlig akademisk utbildning ännu mer avlägsen.
Det är viktigt att vara medveten om att mångfald inte bara handlar om etnicitet. Vi måste göra en intersektionell analys där vi ser på hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar. Faktorer som socioekonomiska förutsättningar, kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionsduglighet, religion och etnicitet ryms alla inom begreppet breddad rekrytering. Inte mindre viktigt är det att sluta att se företrädare för olika underrepresenterade grupper som ”problem” och i stället rikta ljuset på majoritetssamhällets exkluderande normer och värderingar. En viktig fråga att ställa sig är: Vilka individer antas aldrig till högskolan och varför? Vilka samhällsgrupper hamnar alltid utanför?
Före detta Teaterhögskolan i Stockholm deltog under två års tid i Sveriges teaterhögskolors samarbetsprojekt Att gestalta kön. Projektet som avslutades 2009 utforskade och omprövade normer och maktrelationer kring kön och genus, såväl på som utanför scenen. Syftet med projektet var att skapa kunskap om de konstnärliga och pedagogiska val som görs i arbetsprocesserna vid våra utbildningar.
Före detta Dramatiska institutet anordnade förberedande utbildningar till yrken som domineras av ett kön. Detta för att bredda rekryteringsbasen till kandidatutbildningar (och yrken) som traditionellt har dominerats av ett kön. Det handlar till exempel om utbildningarna i Filmljud och Mask- och Perukdesign. För att kunna förändra rådande obalans inom respektive bransch måste vi aktivt arbeta med rekryteringsfrågorna inom högskolan.
StDH startade höstterminen 2011 en kandidatutbildning i skådespeleri på svenskt teckenspråk. Målet är att utbilda självständiga och konstnärligt medvetna skådespelare för professionell verksamhet inom teater, film, tv, med mera. Utbildningen är densamma som skådespelarprogrammet på före dettaTeaterhögskolan i Stockholm men med ett döv- och teckenspråkskulturellt perspektiv.

StDH arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor så att det inte ska finnas några fysiska eller mentala hinder för studenter som är rullstolsburna eller har behov av särskilt stöd för att kunna följa de utbildningar som erbjuds inom högskolan. En teckenspråkig student examinerades till exempel våren 2011 från StDH:s TV-producentutbildning. Han hade under tre års studier tillgång till teckenspråkstolk. Förutom det lyft den examinerade studenten innebär för framtida TV-program på teckenspråk, inspirerade mötet mellan honom och de övriga studenterna, till att alla ibland gjorde program på teckenspråk. Det innebar också att kunskapen om teckenspråket och teckenspråkigas situation i samhället ökade inom högskolan.

Att ha mångkulturell kompetens innebär att kunna flera språk, ha erfarenhet av att leva i och förstå andra kulturer, samhällsklasser, meningshorisonter och berättelser. Att förstå att en berättelse kan tolkas olika i olika kulturer. Att kunna gå in och ut i olika sammanhang och förstå sin egen roll som berättare eller förmedlare i den specifika kulturen eller på den specifika platsen.

Ett sätt att fördjupa den mångkulturella kompetensen är StDH:s internationaliseringsprojekt inom filmområdet de senaste åren. Dokumentärfilmsutbildningen har genomfört och genomför flera olika samarbeten med filmskolor i olika delar av världen och våra dokumentärfilmsregissörer har samarbetat med regissörer från andra länder i långtgående filmövningar. Under 2010 gjorde vi två sådana samarbeten med filmskolor i Burkina Faso och Palestina. Det innebar att våra studenter åkte till länderna ifråga och att studenterna från Palestina och Burkina Faso kom hit. Projektet stöddes också av Svenska institutet. Under 2011 och 2012 gör vi ett liknande samarbete med ryska filmskolan VGIK, som bland annat inrymmer filmningar i Arkhangelsk. Spelfilmsstudenter har haft samarbeten med filmskolestudenter i bland annat Vietnam och Kina.

Vad har ni för mätinstrument för att säkra mångfald?
Det finns inga formella eller statistiskt säkra mätinstrument för den här typen av frågor. Vår viktigaste metod för att skapa oss en uppfattning om hur högskolan fungerar och hur målgrupperna ser på högskolan är att göra enkäter och intervjuer med nuvarande och tidigare studenter (alumner). Vi har också regelbundna möten med aktiva yrkesmänniskor från de branscher vi utbildar till. Många av dessa personer är också alumner.
På vårt uppdrag har föreningen Fanzingo, utöver grupperna som nämnts ovan, intervjuat gymnasieelever, personer som sökt men inte antagits till DI, samt lärare och personal som arbetar eller arbetat vid DI eller TH. Fanzingo genomförde till exempel en enkät där 30 elever från gymnasieskolan Xenter i Botkyrka fick svara på frågor om deras bild av DI och nya StDH. Några unga deltagare från Mediehuset Fanzingo fick också i uppgift att i ett radioreportage dokumentera högskolans bemötande vid telefonförfrågningar om utbildningarna.
Ytterligare ett ”mätinstrument” är det slags filmer som kommer fram från studenterna på StDH. Av de fem slutfilmer som gjordes av spelfilmsstudenterna 2010 spelades tre in i utomeuropeiska länder. Hit hör till exempel flerfaldigt prisbelönade Bekas. Av de sex dokumentära slutfilmer som producerades under 2011 behandlade hälften det svenska migrationssamhället med ingående skildringar av flyktingfamiljers situationer i Sverige. Dessa filmer distribueras nu av FilmCentrum över hela Sverige. En representant från FilmCentrum sade så här om filmerna: ”Det är tur att StDH finns, ni gör de filmer som SVT inte gör längre.”

Hur står mångfald i relation till kvalitet?
Om man med frågan implicerar att man måste tumma på kvalitetsbegreppet för att öka mångfalden, anser vi tvärtom att ökad mångfald kan innebära en höjning av kvaliteten, genom möten mellan olika människor med olika bakgrunder och erfarenheter och genom de nya berättelser om det svenska samhället som kan genereras ur dessa möten. Samtidigt är det viktigt att inte sätta outtalad press på vissa studenter att de ”måste berätta en viss typ av historier” för att de förväntas representera en viss kultur/samhällsgrupp.
Ingen av de före detta högskolorna, TH och DI, eller den nuvarande StDH, har använt kvotering vid antagningarna för att öka mångfalden. Vi vill inte betrakta sökande som representanter för en viss kategori eller som tillhörande en ”mångfaldskvot”. Varje student som antas vid högskolan betraktas som en individ bland andra individer. Ingen ska behöva misstänka att man antagits för att högskolan behöver bättra på sin ”mångfaldsstatistik”. Men man skulle kunna påstå att det funnits en ”tyst kvotering” genom att en homogen student- och lärarkår kanske tenderar att premiera de sökande som besitter samma kulturella kapital och språkliga koder som de själva. Om man hårdrar det, kan man hävda att StDH på så sätt riskerar att missa de sökande som faktiskt kan kommunicera med flera delar av Sveriges befolkning än med en smal medie- och konstelit. Det är därför viktigt att inför varje antagningsomgång aktualisera dessa frågeställningar och arbeta aktivt för att förbättra det utåtriktade arbetet med att nå fler målgrupper.
Antagningsgrupperna måste medvetet arbeta med sina egna värderingar och förbättra sina urvalsverktyg. Bland annat måste den mångkulturella kompetensen öka inom högskolan. Att ha mångkulturell kompetens bör både för lärare och studenter räknas som meriterande. Under antagningarna bör man fråga alla sökande om deras kompetens inom mångkulturområdet, inte bara de sökande som har ”utomeuropeiska” efternamn.
Under antagningarna uppkommer ibland situationer där det kan vara viktigt att inte bara läsa ansökningshandlingar och se den sökandes filmprover. Vi har ibland märkt att en del sökande, som ofta kommer från en annan kultur, har en alldeles för stor respekt för en skola som StDH. Detta försöker vi komma förbi genom att ibland fördjupa intervjuerna och på andra sätt utröna kvaliteterna hos de sökande.

Förekommer det några misstolkningen av begreppet mångfald? Ge exempel.
Ja, att mångfald endast handlar om etnicitet. Se svar på tidigare frågor.

Kan du ge ett exempel på ett misslyckande inom din verksamhet som har att göra med mångfald?
Man skulle kunna säga att vi misslyckats så länge vi och andra konstnärliga högskolor inte på ett bättre sätt speglar det omgivande samhället, så länge ”mångkultur” inte är en kompetens oavhängig kulturellt eller socioekonomiskt ursprung och när myterna om högskolans antagningsprocesser är så starka att potentiella studenter – på grund av rädsla att inte passa in – inte ens vågar testa att söka till en utbildning vid StDH.
Det krävs ett långsiktigt arbete av ledning, administrativ personal och lärare för att förändra den kultur som gjort att TH/DI/StDH gått miste om många potentiella sökande från grupper som traditionellt inte haft en plats vid högskolan.
Den breddade rekryteringen ställer också nya krav på StDH, ibland har hela verksamheten inom högskolan inte "hängt med". Det kan gälla allt från inköp av lättare inspelningsutrustning till en funktionshindrad student, till bemötande från gästlärare och administrativ personal, och till val av examinationsformer. Här misslyckas vi ibland med att i tid kunna förutse vilka utmaningar HELA högskolan står inför när det gäller ett framgångsrikt mångfaldsarbete.

Hur skulle du beskriva situationen inom filmområdet ur ett mångfaldsperspektiv?
Så länge Sverige inte frambringar fler filmare/producenter/konsulenter med mångkulturell kompetens kommer de filmer som görs inte heller att spegla mångfalden i det svenska samhället. Så kallade invandrare skildras oftast endimensionellt och schablonartat. Rollsättningen i svenska filmer och tv-program är mestadels fördomsfull och inskränkt. En mörkhyad person med afrikanskt eller annat utomeuropeiskt ursprung, hur svensk denna person än är, syns exempelvis så gott som aldrig i filmer och tv-produktioner som unika individer utan oftast som representanter för en etnisk grupp med utländsk härkomst. Ett ”icke-svenskt” utseende förklaras nästan alltid och får en egen roll att spela i rollen. Detta gäller också andra typer av ”avvikelser” från majoritetssamhällets normer.
Inom dokumentärfilmsområdet kan vi se en förbättring när det gäller mångfalden, det finns upphovspersoner som kommer från olika kulturer och vi kan se det nutida Sverige och den nutida världen skildrad ur flera synvinklar.

Ifall du anser att det finns brister, vilka åtgärder skulle du vilja se?
Fler filmare/producenter/konsulenter med mångkulturell kompetens behövs, på alla nivåer. Utbildning i jämställdhet, normkritik, mångfald behövs också, på alla nivåer. Finansiärerna måste skapa förutsättningar för en mer kreativ takhöjd där fler berättelser får plats som i högre grad än för närvarande speglar hela samhället, och där många olika perspektiv ges utrymme. Filmen är inte bara en kommersiell affärsverksamhet, den är också en konstnärlig kulturpolitisk angelägenhet!

Tv4-Gruppen

Åsa Sjöberg - programdirektör allmän-tv

”TV4-Gruppens verksamhetsidé: TV4-Gruppens framgång bygger på vår förmåga att ge publiken, våra annonsörer och samarbetspartners upplevelser och erbjudanden som gör att de vill återkomma gång på gång. Vi ska leverera kvalitet med engagemang och trovärdighet. Vi är alltid i publikens tjänst.

TV4-Gruppens ansvar: En av TV4-Gruppens viktigaste uppgifter är att verka för demokrati och yttrandefrihet. Vi kan med vår verksamhet och storlek påverka publik, annonsörer, makthavare, med flera. TV4-Gruppen är en maktfaktor och med det följer ett stort ansvar.
Att ta samhälls- och miljöansvar är ett arbete som är i ständig utveckling och som aldrig blir klart. Vi kan alltid bli bättre på att ta detta ansvar, både som arbetsgivare och som samhällspåverkare.
TV4-Gruppen arbetar aktivt för att bidra till en hållbar samhällsutveckling genom att engagera sig mot fördomar och diskriminering, sträva efter minimerad miljöpåverkan och att kämpa för en barnvänligare värld.

Kämpar mot rasism: Ett av TV4-Gruppens viktigaste projekt är Nollrasism, som har pågått i tretton års tid, och också har blivit prisbelönat internationellt. Huvudsyftet med Nollrasism är att stå upp för principen om alla människors lika värde, att arbeta mot diskriminering och att skapa en plattform för fruktbara diskussioner om dessa värden i ett öppet och demokratiskt samhälle. 2011 stödjer TV4-Gruppen, inom ramen för Nollrasism, det sociala företaget Mitt Liv, vars verksamhet syftar till att integrera unga kvinnor med utländsk bakgrund i det svenska näringslivet genom mentorskap, utbildning och ett vidgat kontaktnät.

TV4 är en del av Sverige. Som medieföretag har TV4 ett särskilt ansvar. Våra program och tjänster är till för alla. Det är ett rättvisekrav att vi speglar det svenska samhället och ger röst åt fler medborgare. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är det också viktigt att tillvarata medarbetarnas kompetens optimalt. Ett företag med stor bredd av erfarenheter bland de anställda har bättre förutsättningar att se verkligheten ur olika perspektiv.

Från och med år 2009 har vi en ny diskrimineringslag som omfattar diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder och funktionshinder. Diskrimineringslagen (2008:567) ersätter Jämställdhetslagen och Lagarna om förbud mot diskriminering i arbetslivet.

Jämställdhet och mångfald på TV4-Gruppen berör både utbud och personal. I utbudet av program och tjänster ska TV4-Gruppen motverka fördomar och stereotypt tänkande. På arbetsplatsen ska TV4 målinriktat främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för samtliga medarbetare.”

Det här är några av de policys och principer vi arbetar efter inom all verksamhet i TV4Gruppen, och det gäller för hela Programverksamheten inklusive arbetet med samproduktion av långfilm och drama.
Arbetet kompliceras av vårt underliggande krav på att tillgodose både publiken, tittarna och våra annonsörers och partner krav – som i grunden leder oss till kravet på att uppnå maximalt antal tittare vid varje givet tillfälle. Det innebär att vi ständigt måste balansera krav på utveckling, nyskapande, mångfald och annorlunda perspektiv med behovet av igenkänning, trygghet och kontinuitet för att nå våra tittare.
Jag tror dessutom det är omöjligt att separera filmbranschen från samhället i övrigt, i fråga om brister på mångfald, jämställdhet och vidsynthet. Vi är en del av det Svenska samhället, de klyftor och de skillnader i utbildning, inflytande och vidsynthet som råder i samhället följer med in i villkoren för skapande i journalistik, film och drama.
Mångfald måste också ses i ett brett perspektiv och gäller inte bara frågor om etnicitet, utan om stad och landsbygd, elit och svagare grupper i samhället, kvinnor och män osv.
Vi välkomnar berättelser ur nya perspektiv, och tror i högsta grad att dessa kan beröra den breda publiken som vi representerar i våra kanaler. Den stora utmaningen är att hitta berättarna, de som både kan och vill nå ut med annorlunda historier och perspektiv som kan  vara med och berika vårt utbud och vårt land.
Fortsatt satsning på utveckling av idéer och manus är viktigt. Men också en öppen syn på vilka berättare och berättelser som skall komma fram, vilka man skall satsa på. Framtidens författare, filmare och regissörer finns kanske på oväntade ställen och har en annan röst än den förväntade.

Slutord

Följande personer och organisationer skickade vi våra frågor till:

Vi är glada att Anna Serner, VD Svenska Filminstitutet, var den första personen som svarade. Men bekymrade över att bl.a. Kulturdepartementet valde att inte bidra med information om deras förhållningssätt till begreppet mångfald.

Det verkar råda konsensus kring vikten av mångfald, och därmed reser vi såsom vissa av de tillfrågade otåligt frågan: varför ser det ändå ut som det gör? I framtiden vill vi gärna fortsätta den diskussionen utifrån dessa frågor:

Vilka ska innefattas i begreppet mångfald?
Anser ni att mångfalden verkligen är möjlig utan att man bestämmer sig för att ändra på hela maktstrukturen som genererar missförhållanden?
Hur står mångfald i relation till jämlikhet?
Hur ställer ni er till särbehandling och kvotering?